Den religiösa kartan 2009

Religiös islam i Sverige 2009
Islamstudier, del 1
I Sverige finns det religionsfrihet och den är inskriven i landets grundlag, men den är tandlös när det gäller nyanlända flyktingar och arbetskraft invandrare med muslimsk bakgrund. Det innebär att varje svensk medborgare har rätt att utöva sin tro eller religion ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt genom undervisning, gudstjänst eller genom att utöva sina sedvänjor, medan dem nya svenskar bör hålla religionen för privatbruk, annars finns det risk att kollektivet säkerhetsstämplas om dem övar sin religion som Gud hade skrivit. Praktiserande muslimer stämplas ibland som radikaler och Sharia förespråkare, när dem kräver att religionsfriheten ska tillämpas på alla medborgare oavsett religionstillhörighet.

Vad är det som skrämmer med Sharia?

Islam Sharia är vanliga lagar och föreskrifter som underlättar för människor att leva som de borde göra enligt Guds bestämmelser. De grundläggande reglerna för hur muslimer ska leva och agera i olika situationer är reglerade i Sharia. Dessa regler är baserade till stor del på Koranen men också på Profet Muhammad sunnah och kollektivets praktiska lösningar - det vill säga profeten Muhammeds och hans följeslagare vanor och religiösa handlingar samt berättelserna ”Haditherna”. Haditherna är dokumenterade berättelser om profeten Muhammeds undervisning och handlingar. De finns inte nedskrivna i Koranen utan är insamlade och tolkade av profetens närmaste följeslagare och andra Lärda under alla tider.

Sharia kallas även för den islamiska lagen.
Det finns flera olika tolkningar av Sharia och man kan sammanfattningsvis säga att Sharia är föränderlig. I muslimska världen är Sharia mer eller mindre familjecivilrätten. I muslimska länder som är mer sekulära används Sharia som en källa för lagstiftningen, vilket innebär att tolkningarna av Sharia kan variera från land till ett annat land. För att underlätta för den enskilde muslimen har dem lärda delat in Sharia i fem olika kategorier. Denna indelning har gjorts enligt fiqh-traditionen som är det islamiska regelsystemets grund för dem religiösa, kulturella, politiska, ekonomiska och sociala aspekter.

De olika kategorierna är:

Fard – heter det som är obligatoriskt att utföra för alla vuxna muslimer. Att känna till och följa islams fem grundpelare är enligt fiqh-traditionen vara obligatoriskt för varje muslim (man och kvinna).
Mustahabb – heter det som rekommenderas för en muslim men som alltså inte är obligatoriskt ”fard”. Att be fler än fem gånger om dagen är inte obligatoriskt, men däremot finns det vissa tolkningar enligt fiqh-traditionen som anser det vara mustahabb.
Mubãh – handlar om sådant som var och en själv får bestämma om – saker som varken gillas eller ogillas enligt Koranen, sunnah. Det innebär att det som är mubãh är tillåtet (jã’iz) att utföra eller låta bli.
Makruh – är saker som ogillas enligt islam men som ändå inte är förbjudet. Enligt fiqh-traditionen är skilsmässa en ogillad men tillåtet handling. Skilsmässa, att röka segaretter är två exempel på makruh enligt det islamiska regelsystemet.
Haram – är de saker som är helt förbjudna enligt det islamiska regelsystemet, bl.a. hör alkohol, ränta och fläskkött till det som är absolut haram.
Halal – är allt som är tillåtet enligt den islamiska rätten och är motsatsen till haram.Kött som är slaktat enligt islamiska lagens dietföreskrifter är exempel på något som muslimer anser vara halal. Det som är halal – det tillåtna, kan också delas in i olika grader av vad som är tillåtet.
Mubãh bi l-’afw – heter det som är tillåtet med ursäkt. Det innebär att det kan vara en handling som oftast inte är tillåten men man kan göra ett undantag – om nöden så kräver. (Nöden bryter lag i det islamiska regelsystemet). Sharia regelsystemet är helt enkelt något som ständigt diskuteras inom olika riktningar av islam och det finns ingen absolut sanning om hur man ska tolka ovanstående kategorier.
Islam i Sverige - en gammal historia
I Sverige lever idag omkring 600 000 muslimer, knappt 9 % procent av Sveriges befolkning om dryga 9 miljoner invånare är muslimer. Det är svårt att ange exakta uppgifter om antalet muslimer, eftersom svensk lagstiftning inte tillåter registrering på religiös eller språklig grunder. Men om vi utgår från antalet personer bosatta i Sverige, som är födda i huvudsakligen muslimska länder eller inom muslimska familjer som är bosatta i landet, kan man få en ungefärlig bild av antalet muslimer i Sverige. Uppgifterna om antalet muslimer i Sverige är baserade på bl.a. Statistiska centralbyråns uppgifter om invandrarpersoner som emigrerar till Sverige och från uppgifter över personer födda utomlands och personer födda i Sverige, vars båda föräldrar är födda utomlands med muslimsk bakgrund och är anslutna till islamiska församlingar och språk och kulturella föreningar. Siffrorna ska tas trots allt med en nypa salt – exempelvis är inte alla iranier, turkar, kurder eller araber är muslimer, det finns kristna bland dem i Sverige. Trots detta vågar vi lämna följande siffror som speglar verkligheten.

Sveriges muslimska befolkning kommer i huvudsak från nedanstående länder:
Irak – 183 000 Iran – 60 000 Turkiet – 57 000
Bosnien – 55 000 Somalia – 25 000 Nordafrika Tunisier, Algeriet, Marocko, 22 000
Albaner 45 000 Pakistan – 8 000 Bangladesh – 8 500 Palestina – omkring 18 000
Egypten- omkring 7 000
Libanon- omkring 22 000
Syrian- omkring 13 000
Övriga arabiska länder 10 000
Övriga afrikanska länder 23 000
Övriga asiatiska länder 11 000
Svenska och europeiska 10 000



Arbetskraftsinvandring
Merparten av dagens svenska muslimska befolkning har till uteslutande del kommit efter andra världskriget, först som arbetare till industrin och från och med 1970-talet i huvudsak som flyktingar. Upp till 10 tusen svenskar – uppgifterna är svåra att verifiera – har konverterat till islam. Men det statistisk säker uppgift att varje år konverterar till islam omkring 250 personer.

Muslimsk kontakt på vikingatiden
Men Sveriges första närkontakt med den muslimska världen är av mycket gammalt datum och härrör från vikingarnas handels- och plundringståg i ”österled”. Det berättas i svenska historieböcker enligt Khaled Assel att omkring 5000 vikingar konverterat till islam. (Islam i Sverige utgiven av Integrationsverket). Nästa kontakt är de medeltida korståg under kristendomens Banér, som än idag präglar den kristna världens mörka syn på muslimer och islam.Militärallians med det Osmanska riket
Den tredje gången närkontakt uppstår mellan Sverige och den muslimska delen av världen är när den svenske kungen Karl XII efter nederlaget vid Poltava 1709 sökte skydd i Bender (Turkiet) och där levde på muslimernas bekostnad, tills de 1713 låtet den svenske kungen och hans följe återvända. Osmanska Sultan skickade med dem omkring 300 turkiska livvakter. Turkiska soldaterna levde i närheten av kungen. Historian berättar att kungen respekterade deras tro och har låtit Kungen låtet bygga en moské åt de i Hagaparken i Solna och de flesta gifte sig med svenska kvinnor och historien säger oss att deras barn assimilerades under tiden. Sverige och det Osmanska riket ingick en militärallians 1709 för att skydda sig mot Ryssland. Denna allians kom att vara i nästan 100 år.


Muslimsk församling på 40-talet
Den första muslimska församlingen i Sverige bildades i Stockholm på 40-talet av tatariska muslimer av finsk-rysk härkomst, men nu finns det omkring 200 islamiska församlingar i Sverige. Till SST bidragsystemet anslut sig kring 125 församlingar som tillhör 5 islamiska trossamfund. En av trossamfunden har shia inriktning och alla andra har sunni inriktning..









Islams inriktningar, historisk bakgrund
Sunni muslimer
När profeten Muhammed frid vara med honom hade dött 632 e.kr. blev diskussionen om vem som skulle efterträda honom livlig bland hans följeslagar. Majoriteten av Profetens följeslagare (sunnimuslimerna), hävdade bestämt att Profeten Muhammad inte hade valt efterföljare. Ingen fick ärva någon makt från Profet Muhammeds närstående. Släktskapet är inte avgjorande om vem som ska leda muslimerna. Istället ansåg de att den som fruktar Gud mest är lämpad skulle få ta över efter profeten Muhammed. De ansåg då enhälligt att det var just Abu Baker Profet Muhammeds svärfar som var den rätta att efterträda profeten som första kalif. Denna sed, där lämplighet värderas högre än släktskapet med profeten Muhammed, har sedan fortsatt i alla tider. I princip kan vilken god muslim som helst axla rollen som ledare enligt sunnimuslimerna. Den lilla gruppen som förespråkade att Profetens kusin Ali ibn Abi Talib frid vara med honom som var gift med hans dotter Fatima skulle bli efterträdare, eftersom han var lämpligaste ledare och närmaste släkt med profeten. Denna grupp kallades med tiden Shiat Ali och med tiden skapade de Shia riktningen.

Olika rättskolor bildas

Under århundradena efter islams frammarsch formades fyra olika rättsskolor inom sunni. Dessa fyra är Hanafi, Maliki, Shafi'i and Hanbali. De är alla accepterade av varandra och den troende får välja vilken skola han vill eller att stå utanför rättskolorna för att hämta kunskap från islams källor, d.v.s. Koran och sunnah. De religiöst lärde spelar en viktig roll i tron. Dessa utbildas vid olika lärocentra varav den finaste och mest betydande är Al-Azhar i Kairo som har funnits i över tusen år. Det finns inga hierarkiska i det islamiska regelsystemet och bland de lärde inom sunni.

Ahl al- Sunnah wa al-Jam aa
Ordet sunni kommer från sunnah – den heliga och normerande seden. En sunnimuslim är en muslim som följer denna sed. Seden säger bland annat att Muhammed är den perfekta människan och man ska sträva efter att efterlikna hans exempel. Sunnimuslimer anser att all uppenbarelse och religiös kunskap är fullbordad i och med Koranen och profetens sunnah. En av de viktigaste källorna till sunnah är Bukhari och Muslim hadith samlingarna, som är berättelser om händelser och uttalanden som profeten Muhammed frid vara med honom gjort. De flesta svenska muslimer är sunniter, men omkring 20 % av de är shi´a muslimer

De fyra sunni rättskolorna

Hanafi – den äldsta av de fyra rättskolorna. Hanafi rättskola fick sin benämning efter grundaren Abu Hanifa an-Nu’man ibn Thabit i början på 700-talet. Hanafi rättskola är största inriktningen inom islam och är cirka 40 procent av sunniterna tillhör. Det var denna skola som var den dominerande i Osmanska riket och är idag i det moderna Turkiet.




Shafi'i – fick sin benämning efter grundaren Imam ash-Shafii. Den andra största inriktning till vilken 30 % av sunniterna tillhör. Det är denna skola som är dominerande i Indonesien, Egypten och Jemen.

Maliki – den tredje största inriktningen fick sin benämning efter grundaren Imam Malik och till vilken cirka 15 procent av sunniterna tillhör. Störst i norra och östra Afrika.


Hanbali- fick sin benämning efter grundaren Imam Ahmed Ibn Hanbal. Den fjärde största inriktning till vilken 10 % av sunniterna tillhör. Det är denna skola som är dominerande i Saudi Arabien och golfländerna.


Sunniter som inte tillhör någon av de ovan nämnda rättskolorna kallas Salfiter och deras inriktning kallas Salafi. Dess anhängare kallas Ahl al-sunna wa al-jama´a. De är omkring 5 % av sunniterna. De flesta Ahl al-sunna wa al-jama´a är fredliga och mot att sprida religionen med våld, men en del är bokstavstrogna och är ibland militanta.
Shiamuslimer
Shia är den andra stora inriktningen inom islam vid sidan av sunni. Shiamuslimerna betonar rollen av religiösa ledare (Ahl al-Bait) inom Shia islam. Shiamuslimer var de muslimer som ansåg att den bäste att fortsätta leda islams utveckling borde vara Imam Ali ibn Abi Talib som var gift med Profet Muhammeds dotter Fatima frid vara med dem.

Alis anhängare – Shia´at Ali
Shia – betyder Alis anhängare. Shiamuslimerna ansåg att släktskapet med Profet Muhammed frid vara med honom, gjorde Imam Ali till den rätte att fortsätta leda den muslimska nationen ”Umma” efter Profetens bortgång. Sunnimuslimerna däremot tyckte att den som var mest lämpad att leda islam skulle bli dess ledare oavsett släktskap och valde därför de fyra rätt ledda kaliferna som var Profetens Muhammeds följeslagare till att leda den muslimska Umma (Abu Baker, Omar bin al-Khatab , Osman bin Affaan och Ali ibn Abi Talib). Det här kom att bli en politisk tvist mellan shia och sunni som pågår än idag. Muslimer i Sverige undviker medvetet sådana tvister och ser Islam som den gemensamma nämnaren till dem.Senare utvecklades en religiös inriktning inom shia efter att Alis yngste son Hussein martyrdöd i Karbala [i nuvarande Irak] år 680 e. Kr. För shia blev det viktigt att ledarskapet inom den islamska tron skulle ärvas inom Alis familj ”Ahl al-Bait” eller tolv imamerna.
Alla sunnimuslimer tar avstånd från den historiska massakern på Profetens dottersons familj och ser detta som deras tragedi.


Imam - ”Masoum” Shiamuslimerna motsätter sig de tre första kalifernas rätt till ledningen efter Profet Muhammads bortgång, men delningen med sunni är djupare än så. Inom den shiamuslimska världen värderar man en stark religiös ledare som ska vara den högsta politiska ledare. En sådan ledare är imam ”Masoum” som anses ofelbar och ses också som någon som kan tolka Koranen och sunnah på ett gudomligt sätt.
Det shitiska lärda ”Ulma” förklarar sin stora makt utifrån att de är efterföljare till den tolfte imamen. De anses ha full kunskap och förståelse om Koranen och hur man ska följa den. De Shia lärda ”Ulma” får sin försörjning utav en religiös skatt (khums) för muslimer. Det finns formell hierarki bland shia imamer och ”marjieiat” är deras högsta beslutande organ. Den högsta religiösa ledaren är ”Aiatu Allah”. Shiaislam är officiell religion i Iran men shia finns också i Indien, Pakistan, Jemen, Irak och andra delar av världen. Omkring 15 % av världens muslimer är shiamuslimer. I Sverige finns det omkring 160 000 shia muslimer och de flesta kommer från Irak, Iran och Libanon.

Ahmadiya sikten
Mirza Ghulam Ahmad Qadyani (1835-1909), predikade under 1880-talet att han hade fått en uppenbarelse från Gud där han hade uppmanats att förnya islam som den nya Profet, först som Jesus och senare som en ny islam profet. Han liksom anhängarna av ahmadiya anser att deras lära är annan än det ursprungliga islam. De ser sin sikt som den absolut ren islam och ser de övriga muslimer som otrogna. Ahmadiya är en missionerande inriktning till skillnad från sunni och shi´a i väst. De är starkt pacifistiska och de andliga värdena hålls högt.
Ahmadiya sikten accepteras inte
Alla muslimska samfund i Sverige och världen vägrar acceptera ahmadiya sekten som en del av islam och dess anhängare räknas inte som muslimer. Huvudargumentet har varit att islam inte har någon profet efter Muhammed och att sektens grundare Ahmad Qadyani ska en tid efter sina uppenbarelser även ha gjort anspråk på att vara Messias. Och enligt somliga ahmadiyier har han även sagt sig vara en reinkarnation av Buddha och av Krishna. Detta gör att ahmadiya är en blandning av flera religioner – en så kallad synkretistisk rörelse. Ahmadiya hävdar även att Jesus ska ha överlevt korsfästelsen och rest runt och missionerat tiden efter. Ahmadiya sekten hade sitt centrum i Pakistan men idag har de sitt centrum i Israel och är omdiskuterad i hela den muslimska världen och sekten är helt förbjuden att missionera i muslimska världen eller bland muslimer överhuvudtaget.

I Sverige finns en ahmadiya församlingar i flera städer och den har sitt säte i Göteborg. Deras moské Nasirmoskén ligger i Göteborgsförorten Högsbohöjd och blev klar 1976 som första moské i Sverige. Ahmadiya har tolkat koranen till svenska och har publicerat 10-tal böcker på svenska. Antalet Ahmadiya anhängare i Sverige är kring 2000 personer. Det finns inget hinder att de tar hand om sina sjuka och deras imam kan arbeta som sjukhusimam för bara rörelsens anhängare och inte bland de övriga shia och sunnimuslimer.





Islams fem grundpelare
Islam har fem grundpelare som är islams fundament och sammanfattar den muslimska läran. Enligt traditionen så uppmanade Profet Muhammed frid vara med honom alla muslimer att följa dessa fem grundpelare och de nämns ofta i Koranen. Dessa pelares syfte är att stärka banden mellan de troende och Allah och mellan alla människor.
Trosbekännelsen - Shahada
Trosbekännelsen lyder:
"jag vittnar att det inte finns någon gud förutom Allah och att Muhammed är hans sändebud".
Shahada betyder vittnesbörd.Barn födda av muslimer betraktas som muslimer, men de måste minst en gång behöva avlägga vittnesbörden för att fastställa sin muslimska identitet. Att konvertera till islamMen om en ickemuslim väljer att frivilligt konvertera är det detta som är bekräftelsen. Personen ska då med ärlig tro och inlevelse ropa bekännelsen inför två muslimer. Ibland är även en imam närvarande. I Stockholms stora moské berättas att varje vecka konverterar två personer till islam. Islamiska informationsföreningen (IIF) i Göteborg rapporterar att omkring 70 personer konverterar till islam i dess lokaler. Just att det är en medveten, frivillig handling är viktigt inom islam. Därför har väldigt få tvångskonverteringar skett genom historien.Således är heller inte det viktiga att säga bekännelsen ofta utan att tro på den helhjärtat.

Två delarMan delar ofta upp bekännelsen i två delar för att visa på de viktiga ståndpunkterna i islam. Den första delen (jag vittnar att det inte finns någon gud förutom Allah) kungör att den troende är monoteist, men det är samtidigt en fras som skulle kunna sägas av både judar och kristna. Den andra (Muhammed är hans sändebud) skiljer muslimen från andra monoteister eftersom det är tron på Muhammed som profet som skiljer islam från andra religioner.

Denna pelare anses vara den viktigaste och trosbekännelsen är det första som viskas i ett nyfött barns öra. Det är tillika de sista orden en döende muslim försöker ha på sina läppar.
Håll fast vid din kunskap om att det inte finns någon annan gud utom Gud; be honomom förlåtelse för dina synder och be om förlåtelse för alla män och kvinnor! Gud vetvad ni dagligen bekymmrar er för och målet där ni får vila.Koranen 47:19





Bönerum i offentliga platser
Luftfartsverkets andaktsrum har böne symbol som visar att möjligheten finns för resande muslimer att förrätta bön vid flera flygplatser i landet.


Jag var ute och åkte inrikes i somras och hittade den här sköna skylten i SAS inrikesterminal. En liten symbol som visade var man kunde be - helt otroligt bra initiativ att låta detta vara en del av terminalens alla tjänster.
Man kan nu hoppas att detta goda exempel följs utav bland annat alla städers stora gallerior och andra offentliga platser...

Islams andra pelare är bönen, som på arabiska heter salat. Enligt Koranen bör alla muslimer be fem gånger om dagen. Dessa fem böner kallas för tidebönen, och den ska alltid vara på arabiska. I Koranen står det också att man ska be vänd mot Mecka. Orden och rörelserna i bönen kommer enligt traditionen från Profet Muhammed frid vara med honom.

Utroparen kallar på de troendeDe dagliga tidebönerna är strikt styrda enligt Koranen. Den första bönen hålls vid soluppgången, sedan hålls en vid middagstid - när solen stor som högst, på eftermiddagen, vid solnedgången och på kvällen. Man bör dock inte förrätta bönen precis under det angivna solståndet så att bönen inte uppfattas som soldyrkan.
"Förrätta bönen då solen börjar sjunka till dess att nattmörkret faller på, och gryningsbönen med läsning ur Koranen." (Sura 18:78/80)
Från moskéns torn, minareten, ropar böenutroparen ut kallelsen till bönen. Han ropar då:
Gud är störreJag vittnar att det ingen gud finns utom Gud.Jag vittnar att Muhammed är Guds sändebud.Kom till bönen.Kom till frälsningen.Gud är större.Ingen gud utom Gud.
Denna text kan varieras lite. Exempelvis sägs vid morgonbönen att "Bönen är bättre än sömnen".




Det är inte fel att be enskilt, men bön i grupp och helst i en moské anses bättre med 25-27 gångar. Kvinnorna får be i moskén, men får då befinna sig i en avskild del av moskén eller bakom männens bönerader. Innan muslimen påbörjar sin bön är det viktigt att genomföra tvagning ”Wadou”.Man kan behöva göra en större tvagning ”duscha”, om man haft samlag innan man ska be. Men vanligast är den mindre omfattande tvagningen och den gör man varit på toaletten eller att man sovit. Man tvättar ansikte, händer, underarmar och fötter enligt särskilda reglar. Finns det inget vatten kan man röra vid sand eller sten ”tayamum” och man rör vid sitt ansikte och händer samt underarmar en gång.
Olika rörelserNär tvagningen är genomförd meddelar den bedjande avsikten med bönen genom att recitera en text, detta kallas nîya. Rörelserna är lite olika beroende på vilken rättsskola man följer. Följande exempel är en shafiitisk rit. Här intill ser du exempel utförda av före detta Uppsala moskés imam och konvertiten Mohammed Muslim. - Nïya, den bedjande uttalar avsikten med bönen.
- Orden Allâhu akbar, eventuellt följd av en åkallan. Händerna hålls vid ansiktet.
- Den första suran ”alfatiha” i koranen reciteras. Om man ber i en moské kan imamen efter detta läsa upp olika stycken ur koranen.
- Den bedjande bugar sig djupt framåt så att händerna når i jämnhöjd med knäna. För att sedan resa sig igen med händerna vid ansiktet och handflatorna utåt samtidigt som orden "Gud lyssnar till den som prisar Honom" uttalas.
- Sujûd (prostration), man går ned på knä med pannan mot marken för att sedan resa överkroppen till sittande ställning. Sedan upprepar man prostrationen.
Hälsning till änglarnaDet som skiljer de olika tidebönerna åt är hur många gånger man upprepar rörelserna från bönen till sista prostrationen. Detta sker enligt följande antal 2-4-4-3-4. Dessa rörelser kallas för rak'a.Efter varje rak'a ska man uttala först takbir ”Gud är stor” och sedan går man in i andra rak´a
När detta är utfört avslutar man bönen med en fridshälsning två gånger. Denna gör man knäsittande samtidigt som man bugar åt höger och vänster.Fridshälsningen kan ses som en hälsning till alla andra troende men också som en hälsning till änglarna som deltar i bönen eller bevittnar den.

Allmosan ”Zakat al-Mal”
Allmosan är den tredje pelaren av islams fem pelare. Allmosor eller zakat innebär att varje förmögen muslim som ska ge bort en viss summa pengar (2,5 %) till fattiga. Zakat eller allmän Sadaqqa behöver inte bara vara pengar, det kan även vara värdesaker eller andra ägodelar som man delar med sig av. Medan Zakat al-Mal ska ges varje år och det står i Koranen att de ska gå till 8 olika beroende personer liksom fattiga, skuldsatta, studerande, vandringsmannen, välgörande ändamål eller föräldralösa barn. Enligt Koranen Sura 2: 43 står det: ”Förrätta bönen och ge åt de behövande och böj era huvuden med de andra som böjer sina huvuden (i bön).”

Motverkar själviskhetI islamisk lag betecknar ordet zakäh (= renhet), en obligatorisk skatt för muslimer. Denna skatt är tänkt att befria den troende från den själviskhet som en förmögenhet eller höga inkomster skulle kunna innebära. Eftersom islam även ska verka för att förbättra de sociala villkoren i samhället kan allmoseskatten användas till att hjälpa flyktingar och krigsfångar. I Sura 2:177 står det att man ska ge allmosa till vandringsmannen. Enligt Mohammed Knut Bernström, som översatt Koranens budskap från arabiska till svenska, innebär en tolkning av vandringsmannen, människor på flykt.

Sura 2: 177
"Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger av det han äger – vilket pris han än sätter på detta – till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann, de fruktar Gud.”

Att samla in och fördela skattenHur man ska driva in allmoseskatten och hur den ska fördelas förklaras tydligt i Koranen och i sunnah (Profetens vanor). Enligt tradition ska man betala allmoseskatt på följande saker:
En bonde ska betala allmoseskatt på den avkastning som jorden ger. Hur mycket allmoseskatt en jordbrukare ska betala beror på hur marken bevattnas och hur mycket marken ger i avkastning. Är det mark som bevattnas med hjälp av närstående vattendrag så är allmoseskatten 10 %, är det däremot mark som bevattnas med vatten från brunn är allmoseskatten endast 5 %. Endast jordbruk som får grödor som väger mer än 618 kg behöver betala allmoseskatt. På guld, silver och valuta ska man betala 2.5% skatt. Om guldet väger mer än 85 gram, och silvret väger mer än 595 gram och valutans värde motsvarar antingen guldet eller silvrets vikt, ska man betala allmoseskatt. En affärsinnehavare ska betala 2.5% i allmoseskatt baserat på värdet av det som säljs i affären, på alltifrån matvaror, kläder, bilar eller byggvaror. Har man djur för mjölkproduktion eller uppfödning och boskapen inte föds upp på odlade grödor ska man betala allmoseskatt. Äger man 40 får betalar man ett får i allmoseskatt osv. Det fanns förr en beräkning på hur man skulle värdera boskapen inbördes.
Även i slutet av ramadan ska man betala en allmoseskatt ”Fitra ”och då till de behövande.I Sverige betalar man oftast in sin skatt till moskén i sin församling eller till en hjälporganisation som i sin tur ser till att pengarna fördelas på rätt sätt enligt Koranen.
Fastan
Under den nionde månaden, ramadan, är det sawm, fasta. Inom kristendomen förknippas fastan med total avhållsamhet från all föda men så är det inte i islam. Då ska alla muslimer avstå från mat, dryck och andra njutningsmedel från gryningen till solnedgången. Då solen är nere får man äta och dricka efter behag.

Bråk gör fastan ogiltig Ursprungligen går man endast efter dagen, men eftersom detta ställer till problem för de som bor långt i norr och söder där solen inte ens går ned vissa perioder på året har man fastställt vilka klockslag som räknas som man ska gå efter eller att man ska ha depens att följa Macka bönetider. Under sommaren kan sawm dagarna variera från 20- 22 timmar i Sverige. Det blir inte lätt att fasta, men de flesta fastar ändå trots de långa dagarna. Man väntar sig stor belöning från Allah. Det är även viktigt att kontrollera sitt tal och sitt agerande under denna period. Svordomar, lögner, bråk och andra negativa handlingar kan göra fastan ogiltig. Reglerna kring fastan är många men det finns olika sätt att sona att man brutit fastan. Exempelvis så kan en gammal och svag människa ge mat åt en fattig istället för att själv fasta.

För en ökad disciplinUnder fastan renas det inre och det gynnar botgöringen. Fastan ska öka medkänslan med dem som är fattiga och disciplinen och kontrollen över sin kropp och sina behov. Dessutom ska man under denna period försonas med sina fiender. Detta är en av de intensivaste tiderna på året i moskéerna, då många lägger extra tid på den personliga bönen. När ramadan övergår i månaden shawwal bryts fastan. Detta firas med högtiden Id al fitr som pågår i två - tre dagar. Då genomförs stora processioner och festmåltider.

Man får bryta om man måsteViktigt dock är att ingen skadas av att fasta, därför är till exempel gravida och sjuka undantagna. Även under kriser så som krig eller naturkatastrofer får man bryta fastan. I Sverige är det tillåtet att bryta fastan när man genomför värnplikt eftersom detta ska motsvara en krigssituation. Även en resande eller någon som av praktisk själ har svårt att genomföra fastan får avstå, men måste då ta igen sina dagar när det är möjligt.

Pilgrimsfärden
Den femte grundpelaren är hajj - pilgrimsfärden till Mecka. En pilgrimsfärd är obligatoriskt för en vuxen muslim. Undantag ges bara till den som är sjuk eller har dålig ekonomi.För att kunna genomföra en pilgrimsfärd måste man ha god hälsa och tillräckligt med pengar för att täcka sina egna och sin familjs utgifter för pilgrimsfärden samt kunna betala sina eventuella skulder.




Den tolfte månaden Dhul-HijjahHajj ceremonin inleds vid det islamiska årets tolfte månad som heter Dhul - Hijah. Eftersom den islamiska kalendern följer månens varv betyder det att den tolfte månaden kan infalla vid olika tider på solåret. Pilgrimerna börjar sin hajj i Mecka. Pilgrimsfärden eller hajj innehåller olika riter. Vissa av riterna är obligatoriska och andra är frivilliga.

Att ingå ihramPilgrimsfärden börjar med en mental förberedelse - man ska ingå ihram som det heter. Man börjar med att duscha. Sedan ska man avstå från sexuellt umgänge. Syndiga gärningar, bråk och konflikter samt hårda ord. När man gör den här förberedelsen får man inte klippa håret och naglarna och inte heller använda parfym. Männen ska ta på sig speciella pilgrimskläder, som består av två vita tygstycken, medan kvinnor får göra sin pilgrimsfärd i sina vanliga kläder, som förväntas vara fotsid klädnad och en sjal som täcker håret. Allt detta ska göras innan man kommer till staden Mecka.

I staden MeckaNär man väl ingått ihram beger man sig in i staden Mecka. Det första man gör där är att besöka den stora moskén, Masjid al Haram och så går man sin välkomstvandring sju varv motsols runt Kabah. Under denna vandring runt Kabah ska man även, om man kan, kyssa den svarta stenen - såsom profeten Muhammed gjorde.
Efter vandringen runt Kabah ber man en bön till Gud och denna bön ska bes mellan Kabahs dörr och den svarta stenen. Sedan beger man sig till Abrahams plats och ber en frivillig bön.
Allt detta sker den första pilgrimsdagen - som är den 8 Dhul-Hijjah. Man kan om man vill avsluta dagen vid en liten obebodd by söder om Mecka som heter Mina. Där kan man be tillsammans med andra pilgrimer samt övernatta i tält.

Den andra dagenDenna dag som är 9:e Dhul - Hiijah ska man bege sig till Arafatslätten vid berget Arafat, barmhärtighetens berg. Enligt tradition så höll profeten Muhammed sin sista predikan på detta berg. I en bön bad han Allah om att alla de pilgrimer som besökte denna plats skulle bli förlåtna. Vid berget ägnar sig pilgrimerna åt bön. När de lämnar Arafatberget gläds de åt Allahs stora barmhärtighet och förlåtelse.

Vid solnedgångenNär solen går ner beger sig pilgrimerna till Muzdalifah som är en slätt mellan Arafat och Mina. Där ber de en gemensam bön och samlar ett visst antal stenar.

Den 10 Dhul HijjahI gryningen av den tredje dagen beger sig pilgrimerna till Mina där de ska kasta stenar på tre pelare. Dessa tre pelare symboliserar Satans frestelse. Det är till minne av den händelse då Gud befallde Ibrahim att offra sin son. Satan försökte fresta Ibrahim att inte följa Guds befallning. Men Ibrahim lyckades driva bort Satan genom att kasta stenar med orden Allahu akbar. Ibrahim slapp då offra sin son eftersom han visat Gud sin lydnad.

OfferfestenEfter stenkastningen börjar offerfesten - Aid el Adha. Det är islams stora högtider. Pilgrimerna ska offra ett lamm. Men man kan också välja att köpa en offerkupong, då tar ett företag hand om slakten och paketerar köttet som sedan skickas till fattiga i världen. Det viktiga är att köttet man offrar delas ut till fattiga. Har man ingen möjlighet att offra kan man istället välja att fasta i 10 dagar, tre dagar under hajj och de resterande dagarna när man kommer hem.

Dag 11,12 och 13:e Dhul -HijjahNär man gjort sitt offer så rakar männen huvudet och kvinnorna klipper av en symbolisk bit av sitt hår. Och när det är gjort så upplöser man ihram genom att ta av sig sina pilgrimskläder och sätta på sig sina vanliga kläder. Däremot så ska man fortsätta följa reglerna för ihram ända tills man lämnar Mecka.
Innan man avslutar sin pilgrimsfärd kan man än en gång kasta stenar på Satan- pelarna och sist avsluta med en avskedsvandring i Mecka innan man beger sig hemåt.

BelöningenSocialt innebär en utförd pilgrimsfärd en statushöjning. Den som gjort en hajj kan omnämnas som tradition och folk vanor med vördnad som hajji för män och hajjeh för kvinnor.

Umra - den lilla pilgrimsfärden
Denna pilgrimsresa Umra kan ske vid vilken tid på året som helst. Ritualerna vid en umra är färre än vid den stora pilgrimsfärden - hajj. Umra är inte obligatoriskt som hajj utan den är frivillig. Man brukar ofta göra umra under ramadan månad i enlighet med profeten Muhammad. En umra under ramadan motsvarar en hajj i belöning, men man blir däremot inte fri från hajj som är obligatoriskt för dem som kan.
Vad säger Koranen?
Koranen är islams heliga skrift. Den anses vara Guds budskap och ordet koran härstammar från quran som betyder recitation eller uppläsning. Koranen ha getts till människorna i form av uppenbarelser till profeten Muhammed frid vara med honom. Dessa uppenbarelser har kommit med ängeln Gabriel, Profet Muhammed ska sedan ha återberättat dem för sina nära, vilka i sin tur har memorerat koran verserna och nedtecknat dem.
Koranen uppenbarades på klasisk arabiska som har utgjort det religiösa språket för alla muslimer. Den sägs vara en exakt kopia av Umm al-kitab, Bokens Moder, som finns i himlen.

Arabiskan ett sakralt språkEftersom Koranen är skriven på det gudomliga språket har det länge inte varit möjligt att bokstavligt översätta den, då meningarna och orden kan han andra betydelsen. Det finns koran tolkning på ett flertal olika språk. Det är dock inte rätt att förrätta en bön i koran tolkning eftersom endast arabiskan anses vara sakralt språk.

Korans 114 surorKoranen innehåller 114 kapitel, eller suror som de kallas. Dessa är olika långa och har tillkommit under olika delar av Profetens budskap. Sura ett utgörs endast av en för en muslim central bön men i övrigt är surorna indelade efter längd. Den andra suran innehåller exempelvis 286 verser medan de sista består av tre till sex verser. Denna ordning ska ha fastställds under den tredje kalifens, Uthman, tid (644-656).Surorna är namngivna efter det de handlar om. Det kan vara ett typiskt ord eller ett tema och alla utom sura nio börjar med ”I Guds den barmhärtige förbarmarens namn”.


Rätt och fel i samhälletNästan varje sura behandlar en vid rad med ämnen. Det finns episoder ur tidigare profeters liv och leverne, det förkunnas moraliska berättelser och betraktelser över Guds enhet, barmhärtighet eller vishet. Även föreskrifter för personlig etik och samhällsmoral finns nedtecknade i Koranen. Då Profet Muhammed vistades i Medina skiljer sig från övriga suror som uppenbarades i Mecka. Den tar upp vardagsproblem och är både utförligare och mer undervisande för den unga församling som Medina då var.
En muslim bör inte bara ha läst Koranen, han/hon bör kunna den så väl att han/hon kan recitera lämpliga stycken ur den felfritt. Detta är ett effektivt sätt att minska risken för förfalskning och omskrivning, då alla troende bör känna igen en avvikande text.

Haditherna - islams andra viktiga textsamlingHaditherna ( betyder ungefär berättelserna) utgör den andra viktiga textsamlingen i islam och tillsammans med Koranen utgör de grunden för islams rättsväsen. Haditherna är berättelser om vad profeten sagt och gjort. Dessa har ofta berättats muntligt innan de förts ned i skrift. Den muslimska majoriteten anser idag att det korrekta antalet hadithsamlingar är sex, dessa kallas sahih (autentiska). Ett av de viktiga kriterierna är att hadithen ska vara överförd i rakt nedstigande led från Muhammeds närmaste. Shiiterna anser även att de skrifter som finns om Ali och de efterföljande imamerna är godkända. I Koranen omnämns Gud ”ALLAH” på flera sätt. Gud 99 namn. Detta kan ses som ett uttryck för att Gud inte går att inordna i våra begrepp och regler.

Svenska tolkningar av Koranen Koranen har tolkats till svenska flera gånger, den första kom redan 1848 och var gjord av Crusenstolpe. 1874 gjorde Tornberg en översättning och 1917 kom den mest använda bokstavligt översättningen gjord av Zetterstéen. Den används ofta fortfarande eftersom den är så nära grundtexten. En Ahmadiyyansk version har sedan gjorts av Qanita Sadiqa under titeln Den heliga qur´anen. Den senaste tolkningen är Koranens budskap av Muhammed Knut Bernström från 1998. Denna är skriven för att vara lättillgänglig och förklara det korrekta budskapet snarare än att vara en ordagrann översättning. Den är även rik på förklaringar och kommentarer om olika ords innebörd och tolkning. Denna version är godkänd av Al-Azhar Al Sarif, den islamska forskningsakademien i Kairo.

Islams sex trosartiklar
Islam har sex trosartiklar som varje muslim, oavsett sunni, shia eller annan inriktning, erkänner som teologisk grund. Dessa sex trosartiklar är:

1. Tron på GudEnligt den islamska tron finns det bara en sann Gud vars namn är Allah. (Allah är allsmäktig - dvs ser allt, vet allt och har all makt)

2. Tron på änglarMan tror på änglar som Allahs tjänare, varav Gabriel anses vara den chefsängel som uppenbarade sig för Muhammed. Man tar avstånd från Satan (Shaitan, Iblis), och hans följeslagare. Exempel ur koranen: Under Muhammeds två sista år i Mekka blev en skara jini som lyssnade till Muhammeds koranrecitation troende, enligt koranen (surah 72f).


3. Tron på Guds skrifterFörutom de skrifter som sägs ha gått förlorade, så tror muslimer på tre Gudsinspirerade skrifter:- Moseböckerna (Torah)- Evangeliet om Jesus Kristus (Injil)- KoranenEnligt islam är Koranen Allahs sista och ofelbara uppenbarelse för mänskligheten.

4. Tron på Guds profeterKoranen listar 25 profeter av Allah. Bland dessa nämns Adam, Noah, Abraham, Moses, Josef, David, Jona och Jesus. De tidigare profeterna blev enligt Koranen sända till sitt eget folk, medan Profet Muhammed är den sista och slutgiltige profeten, sänd till alla människor och i alla tider och platser. Därför brukar muslimer kalla honom "Profetskapets insegel", "sigillet" Khatam alnabijjin, som avslutar och "sluter till" uppenbarelsens tid.

5. Tron på den yttersta dagen (domedagen)På domens dag ska de döda återuppstå. Allah kommer att döma våra gärningar, och varje person sänds antingen till himlen eller till helvetet. Jannah är en plats för goda gärningar och helvetet är för dem som har motsatt sig att dyrka Allah och har gjort onda gärningar utan att ångra sig.

6. Tron på det förutbestämda (al-qadar)Den sjätte trosartikeln är tron att allt är ödesbestämt (al-qadar). Allah har förutbestämt allt, och inget kan förändra dessa beslut under livets gång. Härifrån kommer det muslimska talesättet: "Om Gud vill" (inshallah).
Bokens folk
Det finns många likheter inom judendomen, kristendomen och islam. Alla tre religioner är Guds ord. Förutom tron på endast en gud finns det flera gemensamma profeter som förenar religionerna med varandra. De tre religionerna kristendomen, judendomen och islam är monoteistiska – man tillber endast en gud, och det är samma gud för såväl kristna som judar och muslimer. Det arabiska ordet för Gud är Allah och det hebreiska är Jahve. De troende i dessa tre religioner omnämns ibland som bokens folk. Men muslimerna anser inte att Jesus är gud, han är ju profet vid namnet Isa.Trosbekännelser i religionernaTrosbekännelsen är den första av islams fem pelare och lyder. ”Det finns ingen Gud utom Allah, och Muhammed är hans profet.” Innebörden av den första delen i islams trosbekännelse är densamma som det första budordet i Bibelns Gamla Testamente: ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig.”

Heliga skrifterDe tre religioner har också heliga skrifter som de utgår ifrån. Judendomens heliga skrift Tanak är samma skrift som Gamla Testamentet i Bibeln. De tre huvudavdelningarna i judendomens heliga skrift är: Tora (Lagen, d.v.s. Moseböckerna), Neviim (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna). Islams heliga skrift Koranen utgörs av profeten Muhammeds nedtecknade uppenbarelser och är enligt den muslimska tron en kopia av "Bokens moder", Umm al-kitab, som finns i himlen hos Gud, skriven på arabiska.

Bönen är viktigaBönen har en central funktion i de tre religionerna. Bönen är en av islams fem pelare och den troende ska be fem gånger om dagen, vid särskilda tider. Även inom judendomen och kristendomen ska bön ske vid bestämda tider och enligt bestämda ritualer. Inom den kristna kyrkan kallas dessa fastställda bönetider för tidegärd. Tidegärd förekommer i svenska församlingskyrkor, t ex i Uppsala domkyrka obrutet sedan 1942.

Abraham gemensam stamfader för BokensfolkProfeten och sändebuden Abraham ses som en stamfader i de tre Guds religioner. Han förekommer i såväl Koranen som i gamla och nya testamentet (Bibeln), och därför kallas i Sverige bl.a. att islam, judendomen och kristendomen för abrahamitiska religioner. Oavsett hur vi muslimer tycker i frågan med stöd av korans ord som meddelar att Abraham är varken jude eller kristen, han hade förmedlat naturens religion ”Hanifi religion närsläktad med islam”.

Enligt både Koranen och Bibeln får Abraham tillsammans med sin bihustru Hagar sonen Ismael. Men därefter skiljer sig historien om Hagar och Ismael i Koranen och Bibeln.
I Bibelns Gamla Testamente förskjuter Abraham Hagar och Ismael, eftersom Abrahams första fru Sara ville att deras gemensamma son Isak skulle ärva ensam och inte tillsammans med halvbrodern Ismael.

I Koranen däremot förskjuter inte Abraham Hagar (som i Koranen heter Hajar) och sonen Ismael. Gud uppmanade Abraham att ta med sig Hajar och Ismail till arabiska halvöknen i området som heter Mecka. Abraham uppmanas i Koranen att offra sonen Ismael för att visa sin tro på Gud medan det i Bibeln är sonen Isak som Abraham uppmanas att offra. I både Bibeln och Koranen får Abraham i sista stund ett lamm av Gud att offra istället för sin son. Ismael är för övrigt en viktig person i Koranen då han anses vara arabernas stamfader. Han betraktas som en av profeterna, och enligt islamisk tradition var det han som tillsammans med sin far Abraham återbyggde den heliga Kabah i Mecka. Enligt Bibeln är Sara israeliternas stammoder och hennes son Isak stamfader. Abraham, Sara och Isak begravda i Patriarkens grav i Hebron bredvid moskén.

Moses och Jesus ses som profeter i de tre religionernaGamla testamentets Moses är profet och ledare för Israels folk och den som förmedlade Guds "undervisning" eller "lag" (Tora) till Israel. I Koranen beskrivs Moses som en av de stora profeterna före Profet Muhammed frid vara med honom. Kristendomens Jesus är enligt Koranen den näst störste profeten efter den störste av dem alla, Muhammed.
I Koranen (2: 136) står det så här om profeterna:
"Säg: Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för de andra profeterna av deras Herre; vi gör ingen skillnad mellan dem."



Moskén - en plats för bön och gemenskap
Moskén
Moskén är islams helgedom. Ordet kommer ursprungligen från arabiskans Masjid som betyder plats för tillbedjan. I en moské kan man till exempel studera, be eller gifta sig. Men det ordnas även middagar, möten och andra aktiviteter för församlingen. Därför har många moskéer stora tillbyggnader som kan inrymma så väl klassrum som övernattningslokaler.

Inga människorEftersom islam är ikonoklastisk, det vill säga det är inte tillåtet att avbilda människor eller djur, finns det inga porträtt i moskéerna. Trots detta är de för det mesta överdådigt utsmyckade med ornamentala målningar och vackert skrivna utdrag ur Koranen.
De flesta moskéer byggdes ursprungligen outsmyckade och enkla. Men det anses bra att skänka föremål som är till nytta för församlingen. Således kanske någon skänker fina taklampor och någon annan betalar för att mihraben ska utsmyckas. På detta sätt växer varje moskés inredning med tiden och blir ett unikt historiskt dokument. En rikt smyckad moské betyder med andra ord att den sannolikt är väldigt gammal. En nybyggd moské kan få gåvor från andra församlingar, exempelvis en uppsättning av Koranen.

Fakta om moskéer

Moskén utvecklades på 600-talet med första moské som Profet Muhammad frid vara med honom låtet bygga i Medina, Den traditionella moskén har en rektangulär plan, fördelad mellan en bred pelarhall och en portikomgiven gård. Det är grundtypen för moskéns arkitektur. Moskéns orientering bestäms genom att den fondvägg som vetter i bönens riktning mot Mekka utmärks genom en nisch, mihrab. Till större moskéer, använda för fredagsbön, hör också predikstolen, minbar. Traditionellt finns en brunn för den rituella tvagningen, men i nyare moskéer finns ofta modernt utrustade tvagningsrum.



Det viktigaste elementet av moskén är det med mattor täckta golvet, som berörs med pannan under bönen. Moskéns utsida är ofta nedtonad, men har sitt särskilda attribut i form av utropstornet, minareten och ofta även en kupol i någon form. Islamiska Turk kulturföreningen i Botkyrka satt, precis som många andra muslimska föreningar, i för trånga lokaler. Och det moskébygget i Fittja blev fördröjt i 8 år pga ekonomiska svårigheter.

De flesta moskéerna runtom i landet, uppskattningsvis cirka 200 stycken, är inhysta i lägenheter, källarlokaler eller andra lokaler ej byggda för religiösa ändamål. Endast ett fåtal moskéer är byggda för ändamålet. Ett flertal nybyggen är dock på gång på olika orter.

Mer än gudstjänstMoskéerna fyller två viktiga funktioner. Dels är de samlingslokaler för muslimernas gemensamma gudstjänst, dels utgör de informationscentrum om islam för både muslimer och icke-muslimer. Alla moskéer som är byggda för ändamålet är öppna för studiebesök. Även en del av de icke regelrätta moskéerna tar emot besök av bland annat skolklasser, studenter och pensionärer. De flesta av de regelrätta moskéerna återfinns i storstäderna.

Moskéns delarOavsett vad som skänks så finns det vissa delar som är de samma i alla moskéer, här nedan ges ett exempel på dessa.

1

BönerummetDetta är den egentliga moskén, även om man till vardags benämner hela byggnaden som moské. Här inne finns exempelvis Qiblaväggen, Mihrab och Mimbar. Golvet i bönerummet är ofta täckt av fina mattor eller av en heltäckningsmatta.

2
Minareten Varje moské har en minaret. Detta är ett högt torn, antingen sammanbyggt med moskén eller fristående. Då det är dags för bön går mu'adhdhin upp i minareten för att genomföra adhan, böneutroppet. Ursprungligen saknade moskéerna minaret, då genomfördes adhan på lämpligt ställe där det hördes tydligt.

3
Balkongen och kvinnornas delI många moskéer är den stora bönsalen en plats där alla får vistas. Men i stortsätt alla moskéer har separata utrymmen till vilka kvinnorna kan dra sig tillbaka i avskildhet. Ett vanligt exempel på detta är att bygga en balkong i bakre delen av bönsalen. Då kan kvinnorna delta i bönen i avskildhet. Det brukar även finnas utrymmen där kvinnorna kan ägna sig åt studier och kontemplation, till dessa är det förbjudet för männen att tillträda.

4
QiblaväggenI varje moské är en av väggarna riktad mot Mecka denna riktning kallas qibla. Det är framför denna vägg som man samlas i rader då det är dags för bön.


5

MihrabMitt på qiblaväggen finns mihrab som är den nisch som visar vägen till Mecka. Mihraben är oftast den mest utsmyckade platsen i moskén. Även om riktningen mot Mecka är en helig riktning, är inte mihraben helig i sig. Mihraben kan antingen muras in i väggen så att den utgör en utbuktning på utsidan av huset eller vara en lös möbel monterad inomhus.
6

Mimbaren Bredvid Mihraben står det ofta en mimbar. Detta är en predikstol från vilken imamen genomför sin predikan. Detta sker vid fredagsgudstjänsten och predikan kan innehålla allt från uppläsning av stycken ur Koranen till egna berättelser.



7

Tvagningsplats Koranen föreskriver att man före bön bör genomföra en ablution; en rituell tvagning. Denna tvagning kallas även för Wudhu. Tvagningsplatsen kan var så väl ett vanligt handfat som en väl smyckad brunn. Det viktiga är att själva tvagningen utförs på rätt sätt.









Dessa rättigheter finns även i artikel 18 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som också innebär att människor har rätt till tankefrihet och samvetsfrihet. De muslimer som bor i Sverige har därför rätt att kunna utföra sin religion på samma villkor som den som har annan religiös inriktning. I Sverige finns det en mängd moskéer, många är inhysta i källarlokaler, men det finns också moskéer som är byggda för ändamålet – antingen helt nybyggda eller i ombyggda lokaler. Hur många fullskaliga eller större moskéer finns det i Sverige, och var finns dessa? Hur många moskéer planerar man att bygga inom de närmaste åren? Jag räknar upp de jag känner till.Eskilstuna: Det finns flera lägenhets islamiska församlingar i Eskilstuna, men det har givits klartecken för att bygga om ett slakthus till moské.Gävle: Det finns flera islamiska församlingar i Gävle, men Gävle kultur centret med hjälp av stiftelse passerad i Qatar har kunnat köpa en metodistkyrka på 5 miljoner och har byggts om och används numera som moské.Göteborg: Det finns 20-tal källare och lägenhets islamiska församlingar . Islamiska sunnicentret köpte en stor butikslokal och har byggt om den och används numera som moské, (Bellevuemoskén). Qadyaniya eller Ahmadiya har byggt egen moské, Nasirmoskén, uppförd 1976 och ombyggd 2000. Ytterligare tre moskéer finns i staden, en ägs av Islamiskt Centret , som var en industri lokal ombyggd numera till moské och Islamiska Förbundet i Göteborg köpte från Jehovas vittnen deras lokal Rikets sal . Två nya fullskaliga moskéer planerade – en på Hisingen med byggstart våren 2008, en i Angered med byggstart tidigast 2009. Bellevuemoskén är sunnitisk med Salfiriktning, ligger i Gamlestaden i Göteborg och är den största i staden. Moskén drivs av föreningen Islamiska sunnicentret (ISC) som bildades 1993. Föreningen har omkring 5.000 medlemmar. Den andra är Islamiskt Centrum som var en industri lokal ombyggdes till moské. OBS! (Saknar bild)
Härnösand: Det har funnits eller finns planer på att bygga en moské.Jönköping: Det finns flera islamiska församlingar i staden. Jönköpings islamiska församling har någon sorts lokal. Muslimer planerar att bygga en moské i staden.Karlstad: Islamiska kulturföreningen i Karlstad har fått en ny moskélokal, invigd 2007.Landskrona: Det finns två moskélokaler – en arabisk och en bosnisk. Det har funnits eller finns planer på att bygga en fullskalig moské.Linköping: Islamiska kulturcentret i Linköping har någon sorts lokal. Det har funnits eller finns planer på att bygga en fullskalig moské inom fyra år.Luleå: Islamska föreningen vill eller ville köpa mark för att bygga en fullskalig moské. Läget oklart.Lund: Lunds moské finns men är ingen fullskalig moské. Planer finns på att köpa mark eller nya lokaler.Malmö: Det finns 20-tal islamiska församlingar i kommunen. Malmö moské (Malmö Islamic Center), uppförd 1983/84. Det har funnits eller finns planer på att bygga nya moskéer i Malmö. Frågan blev mer aktuell efter ungdomarnas vilda proteser mot besluten att ligga ner en församlingslokal i Rosengård. Ahmadiya sekten planerar en ny moské i Malmö.Skellefteå: Skellefteå islamiska kulturcenter har fått en gudstjänstlokal i centrum, men ingen fullskalig moské finns. Skövde: Skövde moské håller på att byggas.Stockholm: Det finns mer än 40 islamiska församlingar i Stockholms län. Stockholms (stora) moské, invigd 2000. Fittjamoskén, invigd 2008. Haninge Islamiska Kulturföringens gård invigdes 2005, Även Imam Ali-moskén i Järfälla utanför Stockholm. En ny moské planeras i Rinkeby. Sigtuna moské invigdes på 1990-talet. Idag planeras en ny moské i anslutning till svenska kyrkan i Saltsjöbaden- Nacka. Kyrkan planerar att etablera Gudshus med en moské och katolska kyrka bredvid kyrkan. Idén liknar Gudshus i Sin´ai som President Sadat planerat efter fredsrörelsen med Israel. Det finns inte religiösa hinder för oss att ha en moské bredvid en kyrka. I Ummaja moskén i Damaskus finns det en levande kyrka byggd inne i moskén. Självklart moskén måste vara fristående och muslimerna ska ansvara för förvaltningen av den till 100 %. Församlingen i området tillhör trossamfundet SMF och därför välkomnar vi initiativet och hoppas att många fler kyrkor följer denna exampel.
Sundsvall: Islamiskt kulturcentrums moské i Skönsberg (Skönsbergs moské) finns men är ingen fullskalig moské.Trollhättan: Trollhättans moské, uppförd 1985. Den åter byggdes efter brand i början av 1990 talet. Sunni muslimer planerar en ny moské bygge i staden.Umeå: Bygglov har givits för Umeå moské. Moskén planeras att byggas snart.
Uppsala: Det finns flera islamiska församlingar i kommunen och en riktig moské. Uppsala moské, uppförd 1995. Man planerar en imamskola i närheten av moskén.Västerås: Det finns flera församlingar i kommunen. En före detta pingstkyrkolokal byggdes om till moské 1997.Växjö: Kommunen har nyligen sålt mark till Stiftelsen Växjö muslimer. Stiftelsen vill möjligen bygga en moské.Örebro: Örebro moské (Islamiska kulturcentret i Örebro). Örebro kommun har nyligen sålt mark till Bosniska församlingen i Örebro för att bygga föreningsgård. Alrisala stiftelsen planerar att bygga en moské i Örebro.

Helsingborg: Muslimer i kommunen köpte en fastighet och har ombyggd den till en moské som invigdes 2006.

Kristinastad: Muslimer i kommunen köpte en fastighet och har ombyggd den till en moské som invigdes 2008.

Norrköping: Muslimer i kommunen köpte för 20 år sedan mark för moské bygge, man planerar att antigen köpa en fastighet eller bygga en moské. Det kan ha blivit något fel här någonstans, kanske glömde någon moské. Någon som är mer insatt kan rätta till? Definitionen av en ägd moské kan man förstås diskutera, men den ska vara något större än källarlokal eller vara en fullskalig moské. Det finns kring 150 hyrda källarlokaler och lägenhetsförsamlingar i 80 kommuner.

Här nedan följer en kort sammanfattning om etablerade och planerade
moskéer från norr till söder

En nordlig moské planeras i UmeåI Umeå projekteras det för en ny moské. Ansökan om bygglov för moskén blev klart i januari 2006. Moskén ska förutom bönehall, ha gymnastikhall, bibliotek, gästrum och kontorsrum. En minaret ska byggas bredvid moskén. Inga böneutrop kommer att höras utåt, däremot ska de höras inne i byggnaden. De överklagande som kommit in till Länsstyrelsen har avslagits Överklagandet har gällt säkerhetsskäl och byggnadens placering på den tänkta tomten. Länsstyrelsen hänvisade 07-09-19 till Länsrätten där beslutet kan överklagas.

En gammal metodistkyrkaI Gävle har metodistkyrkan omvandlades till en moské för Gävles sunnimuslimer. Det är Qatar som har hjälpt Gävle Islamiska center att köpa metodistkyrkan.

Uppsala Moské i stadsdelen KvarngärdetMoskén i Uppsala uppfördes 1995 och ligger i stadsdelen Kvarngärdet i Uppsala.Den ägs av Islamiska föreningen i Uppsala som har sunnitisk inriktning. En stor del av driften bekostas genom bidrag från Nämnden för Statligstöd till trossamfund (SST). Moskén tillhörde trossamfundet SMF, men en tvist inom församlingen har stört medlemskapet. SMF är öppen för att försonas med församlingen för muslimernas bästa.

MOSKÉ BILDER FRÅN UPPSALA




Kiosk
Kupol
Mimber
Där imamen står








Ingången till bönesalen
Bönesal
Böne balkong för kvinnor
Böne balkong för kvinnor








Hallen
Tvättstället
Hallen
Gästrummet








Ingång till mosken
Stora hallen
Helikopter bild
Helikopter bild








Helikopter bild
Helikopter bild
Helikopter bild
Helikopter bild












Helikopter bild
Helikopter bild
Helikopter bild
Uppsala Moske






















Stockholm


Stockholm Moské i en ombyggd kraftstation på SödermalmStockholms moské är belägen på Södermalm i Stockholm. Den ligger i en ombyggd kraftstation som ritades 1903 av Ferdinand Boberg. Eftersom Boberg var inspirerad av islamisk arkitektur fanns det många detaljer i byggnaden som underlättade ombyggnaden från kraftstation till moské. Riktningen är redan ritad mot Mecka sedan 1903. ). Det islamiska Förbundet i Stockholm som förvaltar verksamheten och den tillhör FIFS. Själva moskén ägs för nuvarande av Islamiska Förbundet i Sverige. Förbundet i Stockholm tillhör också denna förbund. Den största bidragsumman kom från en islamisk fond i Arab Emiraten.


Det mångkulturella Samhället
Idag bor det människor från många olika kulturer i Stockholms Län, många av de är muslimer med arabisk, kurdisk, bosnisk eller turkisk bakgrund. Man hör många olika språk och man beräknar att det finns mer än 130 000 muslimer i Länet. Det tydligaste exemplet på detta är nog den nybyggda Fittja Moské. Det är inte den första moskén i Botkyrka men det är den första i Stockholm som är byggd som en moské från grunden. Den ligger bara några steg från Ängsbyggningen.

En ny moské i Fittja
Idag hålls vardags och fredagsbönen i moskén i Fittja som ägs av Islamiska Kulturföreningen som tillhör Sveriges Muslimska Förbund. Det är Islamiska föreningen som låtit bygga moskén och den har tagit åtta år att färdigställa. Bygget kostade ca: 28 miljoner kronor. Ismail Okur som är ordförande i Turkiska Islamiska kulturföreningen i Botkyrka säger till SMF ordförande att moskén är byggd efter turkiska - islamiska stilen och speciellt glad är han att det också finns en kvinnoläktare i moskén. Moskén är kring 800 kvm och mer än 500 personer kan få plats i Fittja moskén. Den är inte officiellt invigd, men den är öppen för alla muslimer.

Foto: Fittja moské






Västerås moské i en före detta pingstkyrkolokalI Västerås finns det en moské på Stora gatan 88. Det är en före detta pingstkyrkolokal som byggdes om till moské 1997. Moskén drivs av Islamiska församlingen som är en ideell förening som är verksam i Västerås kommun. Församlingen tillhör IKUS och har koranskolverksamhet i moskén. OBS! (jag saknar bild?)





Trollhättan moské uppfördes redan 1985En shiitisk inriktning har moskén i Trollhättan som uppfördes 1985. Den drivs av Islamiska kulturföreningen i Trollhättan som tillhör FIFS och ligger i stadsdelen Lextorp. Moskén eldhärjades den 14 augusti 1993. Den nuvarande moskén byggdes på samma plats som den gamla.




Örebro kommun
Örebros muslimer och dess svenska vänner har fått sin hett eftertraktade moské i Vivalla. Den invigdes på nationaldagen 6 juni, 2008 med en lång fredagspredikan av Imam Muafi Azab som bad Örebro muslimer att förena sig och inte splittras och senare har en rad tal av bland annat Shaikh Ali Abdallah Swedi ordförande för Aid institution från Qatar, moskéns imam, och från Örebro kommun samt Svenska kyrkan. Ingen muslimsk företrädare från riksorganisationer inbjuds att hålla invigningstal. Alla talare påpekat att försoning och dialog borde spegla mötet mellan nya moskén och samhället.

Historisk dag
Redan för 20 år sedan hade Örebro muslimer kämpat för att bygga en moské , men misslyckades på grund av mycket svåra hinder på vägen . Kommunen hade reserverat mark till moské bygge, men centret kunde inte samla tillräckligt med pengar för att bygga moské, men för två år sedan inledde företrädare för Örebro kulturcentret samtalen med Jehovas vittnen för att få överta deras lokal Rikets sal.Så småningom kom man överens om att köpa lokalen för 13 miljoner kronor. Centrets företrädare har gjort fantastiskt jobb att resa runt i Mellanöstern, Sverige, Skandinavien och hela Europa för att samla 13 miljoner kronor. Under våren har 10-tal medlemmar män och kvinnor jobbat dag och natt för att ställa i ordning lokalen och den 6 juni 2008 var det alltså dags för invigning av Örebro Mariam moské. Mariam eller Maria är Jesus Moder och med valet av just namnet förenar man oss människor i en gemensam interreligiösmiljö. Den stora bönsalen på 1 800 kvadratmeter rymmer minst 1 500 personer.

Det svåraste arbete kommer nu
Örebro moské är registrerad som stiftelse med majoritet av ledamöter från Qatar Aid stiftelse enligt deras önskan. Islamiska Kulturcentret i Örebro som medlem i Sveriges Muslimska Förbund lämnade frivilligt bestämmande och ägande rätten av moskén till stiftelsen. En del av Örebro muslimer förstår inte detta och många frågor dyker upp. Vem äger moskén och vad har jag som medlem för rättigheter och vilken roll kommer församlingen som tillhör SMF spela i framtiden. Stiftelser kan inte ha statliga bidrag och här borde man skilja mellan äganderätten och förvaltningen av verksamheten. Centret borde skriva avtal med stiftelsen om förvaltningsrätten för att behålla den statliga bidragen.
Jag föreslår utan att blanda mig direkt i frågan att man ska dra tydliga riktlinjer om vad stiftelsen och kulturcentret ska göra. Ett avtal mellan båda organisationer borde äga rum snarast som möjligt. Där Stiftelsen överlåter till centret att driva verksamheten. Kulturcentret borde ha en demokratisk vald styrelse som förvaltar verksamheten utan inblandning av stiftelsen. Man måste gräva ner all typ av splittring och grupperingar. Vi har flera exampel på moskéer som drabbades av splittring för att en grupp vill härska över en ny byggd moské.


Första officiella fredagsbönen i ny moské
Det var stor och fantastisk islamisk uppslutning när Örebro moské (Mariam moské) invigdes på nationaldagen och under den rekord värma dagen. Alla deltagare i fredagsbön, män och kvinnor lyssnar uppmärksamt till de många invigningstalen. Uppslutningen av svenska muslimer boende i 10-tal olika kommuner var förstås stor. Vi räknar med att kring 1000 personer deltagit i det officiella moské invigningen. Fredagspredikan borde vara en försonings deklaration som förenar alla Örebro muslimer under samma tack. Predikan var fantastiskt och språkmässigt mycket rikt. Jag älskade talet och hoppas att den gick hem hos alla svenska muslimer.



Mångkulturellt samhälleBland invigningstalarna fanns kommundirektör Lena Källström som bland annat framhöll att vi i dag lever i ett mångkulturellt samhälle. Aldrig tidigare har så många från olika delar av världen sökt och fått sin hemvist i Sverige och Örebro.- Det är en grund för en god och stark utveckling av kommunen. Vi behöver fler medborgare, tankar, idéer och bilder att dela för att tillsammans bygga framtiden, sade hon.Lena Källström betonade också det viktiga i att Örebros muslimer funnit en gudstjänstlokal. Rätten att tro och praktisera sin tro är en av de grundläggande rättigheterna för alla människor. Hon invigde på egen hand moskén med en politisk spel , trots att kommunen inte bidragit med pengar för att förverkliga muslimska drömmen.










Ahmadiya sektens moské i Göteborg är Sveriges äldsta moskéNasirmoskén i Göteborg är Sveriges äldsta byggda moské. Den ligger i Göteborgsförorten Högsbohöjd och invigdes 1976. Det är ahmadiya församlingen som driver denna moské.
Moskén är fristående och tillhör inte de kända islamiska trossamfunden i Sverige.


Ahmadiya sikten accepteras inte
Alla muslimska samfund i Sverige och världen vägrar acceptera ahmadiya sekten som en del av islam och dess anhängare räknas inte som muslimer. Huvudargumentet har varit att islam inte har någon profet efter Muhammed och att sektens grundare Ahmad Qadyani ska en tid efter sina uppenbarelser även ha gjort anspråk på att vara Messias. Och enligt somliga ahmadiyier har han även sagt sig vara en reinkarnation av Buddha och av Krishna. Detta gör att ahmadiya är en blandning av flera religioner – en så kallad synkretistisk rörelse. Ahmadiya hävdar även att Jesus ska ha överlevt korsfästelsen och rest runt och missionerat tiden efter. Ahmadiya sekten hade sitt centrum i Pakistan men idag har de sitt centrum i Israel och är omdiskuterad i hela den muslimska världen och sekten är helt förbjuden att missionera i muslimska världen eller bland muslimer överhuvudtaget.

I Sverige finns en ahmadiya församlingar i flera städer och den har sitt säte i Göteborg. Deras moské Nasirmoskén ligger i Göteborgsförorten Högsbohöjd och blev klar 1976 som första moské i Sverige. Ahmadiya har tolkat koranen till svenska och har publicerat 10-tal böcker på svenska. Antalet Ahmadiya anhängare i Sverige är kring 2000 personer. Det finns inget hinder att de tar hand om sina sjuka och deras imam kan arbeta som sjukhusimam för bara rörelsens anhängare och inte bland de övriga shia och sunnimuslimer.








Malmö Moské

Malmö moskén är Sveriges sydligaste sunnimoskéMoskén i Malmö är den näst äldsta byggda moskén i Sverige, Organisationen Islamic center förvaltar moskén. En anlagd brand 2003 förstörde stora delar av moskén, men den byggdes snabbt upp igen. Efter branden har moskén varit utsatt för ytterligare attentat dock inte lika allvarlig









Rädda svenska hemmen


Skriven av Mahmoud Aldebe



Allt fler organisationer och grupper tvärs över den religiösa, politiska och sociala kartan i Sverige, ser något gemensamt i att arbeta för den heliga byggsten som kallas ”familjen”. Den har i alla kulturer under hela mänsklighetens historia varit och är fortfarande den viktigaste element, verktyg och gemenskap i ett samhälle. Familjen är inget vi kan rösta bort och ersätta med något annat. Oron hos nyanlända flyktingfamiljer och invandrarfamiljer över den nya svenska synen på giftermål och vad en familj är och skall vara växer sig starkare i vårt land.

Det känns på gränsen till familj kölapps att bo i ett land vars beslutfattare tycks ha missat det som idag är en självklarhet i svenska hemmen och i flertalet av jordens nationer. När exempelvis Doha-deklarationen (se nedan) undertecknades i december 2004 av 149 nationer, så var sorgligt nog Sverige ett av få länder som ställde sig avvisande!

Sverige står idag för en familjesyn- och politik som inte bara avviker från flertalet av länder på jorden utan även avviker från en majoritet av svenska folkets familjesyn. Familjen är människo- och civilisationens ryggrad.

Sveriges beslutsfattare borde se svenska hemmen i sin helhet och inte som idag rikta sig på individen. Svenska folket har förstånd nog att prioritera familjen och ge den allt stöd som behövs för att fortsätta att vara den bästa miljön för barn att växa upp i, bli älskade och utvecklas i trygghet och för föräldrar att ta sitt ansvar.

Jag föreslå att vi bilder familjepolitiskrörelse som kan växa i vårt land och bli en viktig röst för alla utsatta familjer och med detta ingen kan bortförklara familjen som en aktor i samhället. Anklagelser, medial styrning, extremt negativa åsikter, ideologiska argument styr dagens samhälle mot kölapps. Ingenting kan ändra på det faktum att Sverige behöver väl fungerande familjer om vårt land över huvud taget ska ha någon framtid.

Jag vill påminna Sveriges beslutsfattare om vad som tagits upp på de olika internationella kvinno- familjekonferenser, däribland Doha-deklarationen.

DOHA DEKLARATION – Qatar- 2004

Introduktion
Regeringsrepresentanter och samhällsmedborgare träffades i Doha i Qatar den 29-30.11 2004 för Doha internationella familjekonferens, och firade tioårsjubileet av det internationella familjeåret. Konferensen hölls under beskydd av Hennes höghet Sheikha Moza bint Nasser Al- Missned, gemål till Hans höghet, emiren av Qatar och president för statens Qatars högsta råd för familjeangelägenheter. Under förberedelserna för Doha-konferensen hämtades synpunkter från regerings ämbetsmän, akademiker, trosbaserade grupper, folkrörelser och samhällsmedborgare.

Under konferensen erinrades deltagarna om regionala
sammankomster i Cotonou, Benin; Mexico City, Mexico; Stockholm; Genève, Schweiz; Kuala Lumpor, Malaysia och på andra platser, och förslagen och synpunkterna från alla deltagare under konferensen beaktades.

Inledning
Det bekräftades på nytt att familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället, som fastslagits i artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Den internationella Doha-konferensen upptogs i FN:s generalförsamlings resolution A/RES/58/15 (15 december 2003).

År 2004 är det tioårsjubileum av FN:s internationella familjeår 1994. Det bekräftades att målen för tioårsjubileet av det internationella familjeåret omfattar att
(a) stärka nationella institutioners förmåga att formulera, införa och överse riktlinjer som har att göra med familjen;
(b) öka ansträngningarna att ta itu med problem som påverkar och påverkas av familjens situation;
(c) göra analytiska undersökningar på alla nivåer och bedömningar av familjens situation och behov;
(d) stärka effektiviteten på alla nivåer i att verkställa särskilda program som rör familjen,
och (e) förbättra samarbetet mellan nationella och internationella organisationer för att stödja familjen.

De insamlade akademiska, vetenskapliga och sociala forskningsresultaten inför Doha internationella konferens övervägdes. De visar tillsammans att familjen inte bara är samhällets grundläggande gruppenhet utan också huvud medlet för hållbar social, ekonomisk och kulturell utveckling.

Behovet att ta upp svårigheter som familjen står inför ur ett världs perspektiv uppmärksammades.

Man insåg att arbetet med att stärka familjen innebär ett unikt tillfälle att behandla samhällsproblem på ett holistiskt sätt.

Det upprepades att starka, stabila familjer bidrar till att upprätthålla en fredskultur och främjar en dialog mellan olika civilisationer och etniska grupper.

Man välkomnade tillkännagivandet av Hennes höghet Sheikha Moza bint Nasser Al-Missned, gemål till Hans höghet, emiren av Qatar och president för statens Qatars högsta råd för familjeangelägenheter, att bilda ett internationellt institut för studier av familjen.

Med detta i åtanke bekräftar vi på nytt internationella åtaganden för familjen och uppmanar alla regeringar, internationella organisationer och samhällsmedborgare på alla nivåer att agera för att skydda familjen.

Ny bekräftelse av åtaganden för familjen;
Vi bekräftar på nytt internationella åtaganden att stärka familjen, särskilt på följande sätt:

Vi ska uppmärksamma och stärka familjens stödjande, undervisande och fostrande roll, med full respekt för världens olika kulturella, religiösa, etiska och sociala värderingar.

Vi erkänner människans inneboende värdighet och konstaterar att ett barn, på grund av dess fysiska och mentala omognad, behöver särskilt beskydd och omsorg både före och efter födseln. Mödrar och barn är berättigade till särskild omsorg och hjälp. Alla har rätt till liv, frihet och personlig trygghet.

Vi bekräftar på nytt att familjen är den naturliga och grundläggande gruppenheten i samhället och är berättigad till bästa möjliga beskydd och hjälp av samhälle och stat.

Vi betonar att äktenskap enbart får ingås efter fritt och fullt samtycke av de blivande makarna och att rätten för giftasvuxna män och kvinnor att gifta sig och bilda familj ska erkännas, och att man och hustru ska vara likvärdiga partner.

Vi betonar vidare att familjen har det främsta ansvaret att fostra och skydda barnen från barndomen tills de är vuxna. För att barnens personlighet ska kunna utvecklas på ett fullständigt och harmoniskt sätt bör de växa upp i en familj, i en atmosfär av glädje, kärlek och förståelse. Alla institutioner i samhället bör respektera och stödja föräldrarnas ansträngningar att fostra och ta hand om barnen i en familjemiljö. Föräldrar har förhandsrätt till att välja vilket slags utbildning barnen ska få och de har friheten att ge barnen religiös och moralisk undervisning i överensstämmelse med deras egen övertygelse.


Uppmaning till handling;
Med ovanstående åtaganden i åtanke uppmanar vi alla Sveriges beslutsfattare, internationella organisationer och samhällsmedborgare på alla nivåer att:

Kulturella, religiösa och sociala värderingar
Utforma program som uppmuntrar till en dialog mellan länder, religioner, kulturer och civilisationer angående frågor som rör familjelivet, däribland tillvägagångssätt för att bevara och försvara äktenskapets institution.

Betona vikten av tro och religiösa och etiska uppfattningar när det gäller att uppehålla familjens stabilitet och sociala utveckling.

Bedöma och ompröva i vilken mån internationella lagar och förfaringssätt överensstämmer med de principer och stadgar som rör familjen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och andra internationella åtaganden.

Mänsklig värdighet
Se till att alla får en god utbildning, inklusive lika tillgång till utbildningsmöjligheter.

Bedöma och ompröva myndigheters förfaringssätt för att se till att människans inneboende värdighet erkänns och beskyddas under livets alla skeden.

Familjen
Utveckla tillvägagångssätt att bedöma programmens effekt på familjestabiliteten.

Stärka riktlinjer och program som gör det möjligt för familjer att bryta fattigdomens onda cirkel.

Bedöma och ompröva befolkningspolicy, särskilt i länder med negativ befolkningsökning.

Uppmuntra och stödja familjen att ta hand om äldre personer och handikappade.

10.Stödja familjen i att ta itu med gisslet HIV/AIDS och andra pandemier,
däribland malaria och tuberkulos.

11.Vidta effektiva åtgärder för att stödja familjen, både i freds- och krigstider.


Äktenskapet

12. Uppehålla, bevara och försvara äktenskapets institution.

13. Vidta effektiva åtgärder för att stärka äktenskapets stabilitet, bland annat genom att uppmuntra till ett fullt och jämlikt partnerskap mellan man och hustru i en ansvarsfull och varaktig äktenskapsrelation.

14. Införa effektiva bestämmelser och tillvägagångssätt för att döma och rätta till för- hållanden i äktenskapet och familjen där övergrepp förekommer, och bland annat etablera offentliga institutioner som ska hjälpa män, kvinnor, barn och familjer i kris.

Föräldrar och barn

15. Skapa likvärdiga politiska, ekonomiska, sociala och utbildningsmässiga möjligheter för kvinnor och bedöma ekonomiska, sociala och andra förfaringssätt som stöder mödrar och fäder i deras huvudsakliga roller.

16. Stärka familjens duglighet genom att engagera mödrar och fäder i barnens undervisning.

17. På nytt bekräfta att föräldrar har förhandsrätt att välja vilket slags utbildning barnen ska få.

18. Erkänna och respektera föräldrarnas, och när så är tillämpligt, vårdnadshavarnas, frihet att välja andra skolor än dem som de offentliga myndigheterna tillhandahållit, med en utbildningsstandard som staten godkänt, och att ge barnen den religiösa och moraliska undervisning som överensstämmer med deras egen övertygelse.
Mahmoud Aldebe
Koordinatör för muslimska själavården inom Sjukvården
www.familjeradgivningsbyra.se